Alzheimers sjukdom och gener

Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som påverkar hjärnans funktion, vilket leder till minnesförlust och kognitiv försämring. Genetisk testning kan hjälpa till att identifiera individer som kan ha en ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Här är några viktiga punkter om genetisk predisponering för Alzheimers sjukdom:
Apolipoprotein E (APOE) gen:
APOE-genen är den starkaste kända genetiska riskfaktorn för sent debuterande Alzheimers sjukdom.
Det finns tre alleler (ε2, ε3 och ε4). Att ha en eller två kopior av ε4-allelen ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, medan ε2-allelen kan ge visst skydd.
Det är viktigt att notera att bärande av ε4-allelen inte garanterar utvecklingen av Alzheimers sjukdom, och många personer med sjukdomen har inte ε4-allelen.


Autosomal dominant Alzheimers sjukdom (ADAD):
ADAD är en sällsynt form av Alzheimers sjukdom som vanligtvis utvecklas mellan 30 och 60 år.
Det orsakas av mutationer i en av tre gener: PSEN1, PSEN2 eller APP.
Om en person ärver en muterad gen från en drabbad förälder har de 50 % chans att utveckla ADAD.



Tidig upptäckt och intervention:
Även om det för närvarande inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom, kan tidig upptäckt och intervention hjälpa individer och deras familjer att planera för framtiden, få tillgång till stödtjänster och delta i kliniska prövningar.


Sammanfattningsvis kan genetiska tester ge värdefull information om en individs risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Det är dock viktigt att överväga fördelarna och begränsningarna med testning och att rådgöra med en genetisk rådgivare innan du fattar ett beslut.

Genetisk koppling mellan autism och cancer

Hjärnan hos autistiska individer kan uppvisa förändringar i genaktivitet associerade med cancer, enligt en studie från Biomedical Research Networking Center of Mental Health (CIBERSAM) i Madrid, Spanien. (1)
Tidigare studier har visat på en potentiell koppling mellan autismspektrumstörning (ASD) och cancerbiologi genom att visa att många autismriskgener är inblandade i cancerrelaterade processer (2), (3) och att individer med ASD kan uppvisa både högre och lägre cancerfrekvenser jämfört med de utan sjukdomen. (4) ,(5) ,(6)
De mekanismer som ligger bakom en överlappning mellan ASD och cancer är dock fortfarande oklara.

Den nya studien, som leddes av Jaume Forés-Martos jämförde genaktivitet i postmortem hjärnvävnad från donatorer med ASD och cancerprover för att hitta genuttrycksförändringar som kan påverkas gemensamt av de två förhållandena.

Data samlades in från den vetenskapliga litteraturen och inkluderade tre tidigare publicerade studier av genuttryck i ASD postmortem hjärnor. (7), (8), (9)

Resultaten, som dök upp i Molecular Autism tidigare i år, visade att ASD och fyra typer av cancer (hjärna, njure, pankreascancer och sköldkörtelcancer) delade liknande mönster av ökad eller minskad aktivitet i 100-200 gener. Dessutom fann forskarna att gener med ökad aktivitet i ASD hjärnvävnad hade lägre aktivitet i lung- och prostatacancer och vice versa.

Dessa fynd tyder på att ASD och cancer kan dela vissa förändringar i samma och motsatta riktning i genaktivitet, vilket delvis kan förklara varför epidemiologiska studier beskrev antingen en direkt (ökad frekvens) eller omvänd (lägre frekvens) komorbiditet av cancer hos individer med ASD. Gener med förändringar i samma riktning (ökade eller minskade i både ASD och cancer) reglerade funktioner i immunsystemet och neuronala och synaptiska processer.

Huvudbudskapet i denna studie är att ASD och cancerrisk kan överlappa med varandra på olika sätt på molekylär nivå och att kopplingar mellan ASD och cancerbiologi kan hittas i både i neurala (d.v.s. hjärnan) och icke-neurala (t.ex. njure) vävnader. Att få en bättre förståelse för de biologiska vägarna som delas av dessa två tillstånd kan ha viktiga terapeutiska konsekvenser för ASD, eftersom befintliga cancerläkemedel som riktar sig mot mekanismer som också är kopplade till ASD kan tänkas användas för ASD-behandling där säkerheten tillåter.

Ytterligare studier kommer att behövas för att replikera dessa resultat och för att lära sig mer om sambandet mellan ASD-komorbiditet med cancer. Viktigast av allt, att studera ett större antal hjärnor skulle göra det möjligt att stratifiera ASD-fall (t.ex. genom genetisk diagnos) och hitta vilka, om några, undertyper av autism som mer eller mindre sannolikt är förknippade med cancerrisk och, potentiellt, med vilken typ av cancer.

1. Forés-Martos J. et al. Mol. Autism 10, 17 (2019) PubMed
2. Crawley J.N. et al. Trends Genet32, 139-146 (2016) PubMed
3. Gabrielli A.P. Int. J. Mol. Sci. 20 (2019) PubMed
4. Chiang H.L. et al. J. Pediatr. 166, 418-423 (2015) PubMed
5. Bishop-Fitzpatrick L. et al. Autism Res11, 1120-1128 (2018) PubMed
6. Darbro B.W. et al. PLoS One 11, e0149041 (2016) PubMed
7. Chow M.L. et al. Front. Genet3, 11 (2012) PubMed
8. Voineagu I. et al. Nature 474, 380-384 (2011) PubMed
9. Gupta S. et al. Nat. Commun5, 5748 (2014) PubMed

Genen CXCR4 nödvändig för överlevnad av leukemistamceller

En forskargrupp vid Lunds universitet har identifierat en av de gener som är grunden till att leukemistamcellerna överlever och förökar sig vid Akut myeloisk leukemi (AML). AML är en av de vanligaste formerna av blodcancer hos vuxna och är associerad med låg överlevnad. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen i denna aggressiva sjukdom som leder till att den normala blodbildningen hämmas.

AML är resultatet av förvärvade genetiska förändringar i de blodbildande stamcellerna och drabbar bland annat gener som styr cellernas mognad och tillväxt. Sjukdomen förekommer i alla åldrar från barn och uppåt, men är vanligare hos äldre.

Genom att använda gensaxen CRISPR har man i en djurmodell kunnat studera cirka hundra gener samtidigt.
Metoden med gensaxar, innebär att forskarna effektiv kan styra vilken gen som stängs av vilket gör det möjligt att studera genens funktion och därmed bättre förstå hur sjukdomar uppkommer. Forskarna fann att genen CXCR4 är helt nödvändig för leukemistamcellernas överlevnad. När de slog ut genen, kunde inte leukemistamcellerna överleva, eftersom de är helt beroende av det protein som genen tillverkar.
När man stängde av CXCR4 bildades oxidativ stress och leukemistamcellerna mognade ut till celler med begränsad livslängd. Oxidativ stress orsakas av de restprodukter som bildas när syre omvandlas till energi. Det är en process som är väl reglerad i cellen, men när det blir en ökning av restprodukter resulterar det i toxicitet vilket leder till att cellen dör.

Vid normal blodbildning är interaktionen mellan proteinerna CXCL12 och CXCR4 viktig för blodstamcellerna. I motsats till detta upptäckte forskargruppen att CXCL12 inte är nödvändig för leukemistamcellerna vilket visar en fundamental skillnad för hur leukemistamceller och normala blodstamceller regleras.

Genvarianten genvarianten A1-allelen påverkar risken för återfall vid alkoholism

Alkoholister med en genvarianten A1-allelen löper större risk än andra att återfalla efter behandling. De löper också större risk att dö av sitt missbruk.

Forskarna Jan Balldin, Ulf Berggren, Claudia Fahlke och Kristina Berglund  från Göteborgs universitet har gått igenom en rad studier och har kunnat visa på att en genvariant, som kallas A1-allelen, påverkar både risken för återfall och förtidig död.

I genomsnitt återfaller 66 procent av dem som genomgått behandling för sitt alkoholberoende.

Tittar man på dem som har, respektive inte har, allelen i fråga, visar det sig att bärare av A1-allelen återfaller i 89 procent av fallen, medan endast 53 procent av dem som saknar A1 allelden återfaller.

Att alkoholberoende löper stor risk att avlida i förtid kommer inte som någon nyhet för de flesta, men i en tidigare studie har Ulf Berggren, Claudia Fahlke och Kristina Berglund med flera visat att de som är bärare av allelen har tio gånger så stor risk att avlida i förtid jämfört med normalbefolkningen. Alkoholberoende personer som saknar allelen har sju gånger förhöjd risk.

A1-allelen påverkar individens förmåga att ta upp dopamin. Drygt 30 procent av befolkningen har allelen, men bland dem som är alkoholberoende är andelen 40 procent. De som har A1-allelen verkar ha färre dopaminD2-receptorer vilket sannolikt ger en försvagad dopaminfunktion i hjärnan.

Dopamin är en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Det förekommer i system som påverkar såväl motorik, vakenhet och koncentration som glädje och entusiasm. Minskad aktivitet påD2-receptorn är kopplat till depression och självmordsbenägenhet.

Forskarna har en möjlig förklaring till de här personernas svårigheter att hålla sig borta från alkohol. I en av de studier som forskarna gick igenom visade det sig att personer med A1-allellen hade sämre förmåga att lära om ett tidigare inlärt beteende. Även när det lärt om, föll de ofta tillbaka till det gamla och invanda beteendet.

Källor:
Läkartidningen nummer 1, 2013

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

fördelarna respektive nackdelarna med att göra gentest för genetiska sjukdomar

Det finns en ganska utbredd diskussion om fördelarna respektive nackdelarna med att göra gentest för att ta reda på om man har eller riskerar att drabbas av vissa genetiska sjukdomar.

År 1965 började man ta pku-prover på alla nyfödda för att screena för den ovanliga men allvarliga sjukdomen fenylketonuri (PKU). Sedan dess har den allmänna screeningen i Sverige utökats till ca 25 olika sjukdomar. Det de har gemensamt är att de kan behandlas och att en tidig diagnos ökar chanserna att behandlingen går bra.

I storbrittanien omfattar den nationella screeningen ca 10 sjukdomar och i USA ca 50.

Det finns komersiella företag som erbjuder screening av ett hundratal behandlingsbara sjukdomar som drabbar barn före 10 års ålder.

Det finns också försök där man testar att läsa av hela arvsmassan hos nyfödda. I Boston i USA deltar 325 familjer i ett pilotprojekt där slumpen avgör om barnets hela arvsmassa läses av eller inte för att testas för ett antal kända genetiska sjukdomar. Samtidigt görs traditionell biokemisk screening för PKU och andra sjukdomar. De inledande resultaten visar att DNA-analyserna leder till fler felaktiga besked, både positiva och negativa, än de traditionella biokemiska testerna. Men de kan också testar för för fler sjukdomar.

I Storbrittanien har man planer på att som komplement till det brittiska pku-programmet erbjuda heltäckande DNA-analyser till 20 000 nyblivna föräldrar.

De genetiska sjukdomar som är idealiska att screena för är just de där man får svaret att allt är bra eller där man får ett tydligt sjukdomsbesked där man effektivt och smärtfritt kan bota eller behandla den genetiska avvikelsen.

En sjukdom som föranleder mer diskussioner kring fördelarna respektive nackdelarna med screening är X-bunden adrenoleukodystrofi (X-ald).
Den sällsynta sjukdomen X-ald beror på en mutation på X-kromosomen och drabbar bara pojkar. Den värsta formen ger sig tillkänna i 7-10 års åldern och utan behandling bryter den ner hjärnan vilket leder till döden inom några år.

Förloppet kan hejdas genom en stamcellstransplantation genom att stamceller från en donators benmärgen eller blod överförs till patienten. Ingreppet är omfattande och kräver lång eftervård och cellgifter.

Det som gör screening tveksamt är att bara omkring en tredjedel av pojkarna med en muterad gen blir allvarligt sjuka. Resten får lindriga symptom eller inga alls.

Av den anledningen har socialstyrelsen avrått från att erbjuda screening för X-ald hos nyfödda.

Det finns fler exempel på sjukdomar där fördelarna måste vägas mot de nackdelar som finns.

9 genvarianter ökar risken att drabbas av Addisons sjukdom

Addisons sjukdom är en ovanlig sjukdom där det egna immunförsvaret angriper binjurarna. I Sverige insjuknar cirka en person per 100 000 invånare i Addisons sjukdom varje år och cirka 1 300 personer lever med sjukdomen.

Man har hittat varianter av nio gener som ökar risken för att drabbas av Addisons sjukdom. Den hittills största genetiska studien av patienter med Addisons sjukdom genomfördes av forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Bergen, Norge och har publiceras i tidskriften Nature Communications.

Flera av de inblandade generna är viktiga för vårt immunförsvar.

Sjukdomen är autoimmun, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör egna vävnader och organ, i det här fallet binjurebarken. Binjurebarken producerar livsviktiga hormoner som kortisol och aldosteron och när produktionen av dessa upphör kan ett livshotande tillstånd inträda.

I studien deltog drygt 1200 patienter från de svenska och norska Addisonregistren samt drygt 4 000 friska, geografiskt matchade personer som utgjorde kontrollgrupp. Man analyserade närmare 7 miljoner genetiska varianter, varav 9 förekom i signifikant högre utsträckning hos personer med Addisons sjukdom.

Flera av dessa gener har tidigare kopplats till autoimmuna sjukdomar och varianter av en gen, den så kallade AIRE-genen, kunde kopplas specifikt till Addisons sjukdom. AIRE-genen är helt central för att T-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret, ska lära sig att tolerera kroppsegna proteiner.

Hos personer med Addisons sjukdom bildar AIRE-genen oftare än hos friska kontroller ett AIRE-protein med ett ytterligare cystein, en aminosyra som kan påverka proteinets funktion, struktur och förmåga att binda zinkjoner.

Fakta om Addisons sjukdom

  • Vid Addisons sjukdom slutar binjurebarken att producera tillräckligt med de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron, hormoner som behövs för regleringen av blodtrycket, saltbalansen och ämnesomsättningen.
  • Vanliga symtom är trötthet, aptitlöshet, viktnedgång, pigmenterad hy och yrsel på grund av lågt blodtryck.
  • Sjukdomen behandlas med läkemedel och blir livshotande om den lämnas obehandlad.

Källa:

GWAS for autoimmune Addison’s disease identifies multiple risk loci and highlights AIRE in disease susceptibility,” Daniel Eriksson,Ellen Christine Røyrvik,Maribel Aranda-Guillén,Amund Holte Berger,Nils Landegren, Haydee Artaza Alvarez, Åsa Hallgren,Marianne Grytaas,Sara Ström, Eirik Bratland,Ileana Botusan, Bergithe Eikeland Oftedal,Lars Breivik,Marc Vaudel, Øyvind Helgeland,Alberto Falorni,Anders P. Jørgensen,Anna-Lena Hulting,Johan Svartberg,Olov Ekwall,Kristian Fougner,Jeanette Wahlberg,Bjørn G. Nedrebø, Per Dahlqvist, The Norwegian Addison Registry Study Group,The Swedish Addison Registry Study Group, Per Morten Knappskog, Anette Susanne Bøe Wolff, Sophie Bensing, Stefan Johansson,Olle Kämpe, Eystein S. Husebye, Nature Communications, online 11 februari, 2021, doi: 10.1038/s41467-021-21015-8.

Äldre forskning om gener och beteende gjorda på litet underlag stämmer ofta inte

En rad forskningsresultat från de senaste årtiondena som påvisat samband mellan särskilda genvarianter och individers beteende visar sig inte stämma när de testas på nytt visar en forskningsgenomgång ledd av Patrick Sullivan, genetiker vid Karolinska Institutet.

Anledningen är vanligtvis att studierna bygger på för små urval av försökspersoner.

För en signifikant studie av effekten av en viss genvariant krävs ett underlag på över 50 000 individer. Tills helt nyligen gjordes de på ibland bara något hundratal, mycket beroende på att tekniken satte gränser och det var svårt att göra större studier. Det betyder att de gamla resultaten ofta bygger på ren slump.

T.ex. publicerades för ett antal år sedan en studie av Anna Dreber, professor på Handelshögskolan i Stockholm där en genvariant pekades ut att öka viljan att ta risker med sina pengar. Men studien vara gjord på enbart hundra personer vilket inte ger något statistiskt signifikant resultat.

En annan studie som fått mycket uppmärksamhet pekar ut en så kallad ”krigargen” som sägs göra bäraren särskilt aggressiv. Men studien omfattar en mindre grupp individer från Nya Zeeland och håller inte för upprepning när den testas i dag.

Vidare har mer än 400 forskningsstudier som visar ett samband mellan en viss genvariant och depression inte visat sig hålla när man testar med ett större urval.

Genetisk variant medför ökad risk för meningiom

I ett internationellt samarbete har man funnit en genetisk variation som medför ökad risk för hjärntumören meningiom.

Tumören är i sig ofta godartad men är i en del fall elakartad och även den godartade varianten kan ge svåra symptom beroende på dess tillväxt. Menigiom uppkommer från hjärnhinnorna och det är vanligare att kvinnor drabbas. Kända riskfaktorer för att drabbas är höga doser av joniserande strålning t.ex. från strålbehandling mot cancersjukdomar.

Påverkas av joniserad strålning

I en studie med prover från totalt 1 633 patienter med meningiom i Sverige, Tyskland England och Danmark har man funnit en genetisk variation som medför ökad risk för en viss typ av hjärntumör, så kallat meningiom.

Genvarianten sitter nära MLLT10 på kromosom 10, en gen som man vet är involverad i de genvägar som utvecklar tumörer. Denna gen har tidigare inte varit kopplad till ökad risk för tumörer.

– Nu vill vi forska vidare för att se vad dessa genvarianter har för funktion och om och i så fall hur de samvarierar med miljöfaktorer, såsom joniserande strålning.

Resultaten publicerades 31 juli 2019 i tidskriften Nature Genetics.


Källa

Gener kan påverka sötsug

Vissa individer har svårare att stå emot sötsaker än andra.

Det kan bero på våra gener. En studie från Köpenhamn visade på att två genetiska varianter av genen som producerar hormonet FGF21, som utsöndras av levern påverkar individens sötsug. Personer med dessa hormoner har en 20 procent högre benägenhet att vara storkonsumenter av godis. I studien ingick 6 500 deltagare från Danmark.

Hormonell förklaring

Studien visar också på att levern kan ha en viktigare roll än man tidigare trott i påverkan på vad vi stoppar i oss. Forskarna spekulerar kring att levern också utsöndrar andra hormoner som påverkar vilken typ av mat och dryck vi väljer.

Forskarna kunde dock inte se att personer med dessa typer av FGF21-hormoner var mer överviktiga än andra eller att de oftare drabbades av typ-2-diabetes.

Upptäckten kan på sikt göra det möjligt att hitta en medicin som dämpar sötsuget.

Koppling till alkoholkonsumtion

Resultaten pekar också på att FGF21 även har en koppling till hur mycket alkohol vi dricker, men det behövs mer forskning kring detta för att kunna dra säkra slutsatser.

Gentester från dynamic code

Hos dynamic code kan du beställa gentester
för t.ex:

Familj & Släktskap

Ökad risk för blodpropp vid östrogenintag
NIPT bas
NIPT utökad
NIPT komplett
Faderskapstest
Tvillingtest

Maghälsa
Glutenintoleranstest (Celiaki)
Laktosintoleranstest
Vinterkräksjuksimmunitet

Livsstil
Fett och hälsa
Muskeltyp
Vardagshälsa
Hud- & fotsvamptest
Nagelsvampstest
Allél Hudvård

4 könssjukdomar (kvinna)
4 könssjukdomar (man)
Bakteriell vaginos & Candida
Klamydia och mykoplasma (kvinna)
Klamydia och mykoplasma (man)
Klamydiatest (kvinna)
Klamydiatest (man)
Mykoplasmatest, (kvinna)
Mykoplasmatest, (man)
Gonorrétest (kvinna)
Gonorrétest (man)
12 test i ett – könssjukdomar (unisex)

Snabba svar med 99,5 % säkerhet.

Välj ditt gentest.