Äldre forskning om gener och beteende gjorda på litet underlag stämmer ofta inte

En rad forskningsresultat från de senaste årtiondena som påvisat samband mellan särskilda genvarianter och individers beteende visar sig inte stämma när de testas på nytt visar en forskningsgenomgång ledd av Patrick Sullivan, genetiker vid Karolinska Institutet.

Anledningen är vanligtvis att studierna bygger på för små urval av försökspersoner.

För en signifikant studie av effekten av en viss genvariant krävs ett underlag på över 50 000 individer. Tills helt nyligen gjordes de på ibland bara något hundratal, mycket beroende på att tekniken satte gränser och det var svårt att göra större studier. Det betyder att de gamla resultaten ofta bygger på ren slump.

T.ex. publicerades för ett antal år sedan en studie av Anna Dreber, professor på Handelshögskolan i Stockholm där en genvariant pekades ut att öka viljan att ta risker med sina pengar. Men studien vara gjord på enbart hundra personer vilket inte ger något statistiskt signifikant resultat.

En annan studie som fått mycket uppmärksamhet pekar ut en så kallad “krigargen” som sägs göra bäraren särskilt aggressiv. Men studien omfattar en mindre grupp individer från Nya Zeeland och håller inte för upprepning när den testas i dag.

Vidare har mer än 400 forskningsstudier som visar ett samband mellan en viss genvariant och depression inte visat sig hålla när man testar med ett större urval.